I följande uppsats undersöker vi chefers upplevelser kring ämnet Work-life balance, som handlar om balansen mellan arbetsliv och privatliv. Ämnet är aktuellt i dagens samhälle då allt fler väljer att satsa på både karriär och familjeliv. Det är vidare ett relevant ämne eftersom arbetsmarknaden har förändrats genom ett ökat tempo och nya flexibilitetsformer vilket kan medföra svårigheter för individen att skapa gränser mellan arbete och privatliv. Studiens syfte är att skapa förståelse för kommunala chefers upplevelse kring balansen mellan arbetsliv och privatliv samt undersöka hur de i praktiken avgränsar arbetet från privatlivet. Utifrån studiens syfte och frågeställningar har vi utfört en kvalitativ semistrukturerad intervjuundersökning med åtta chefer i en kommunal organisation i Västra Götalands län.

Möjligheten till att uppnå balans mellan arbete och privatliv antas i framtiden bli en allt viktigare fråga och i allt högre grad påverka individen i hennes val av arbetsgivare. Studiens syfte utformade författarna tillsammans med Halmstad kommun vilka har märkt av en svårighet att rekrytera yngre kompetenta chefer och därför önskar bli mer attraktiv som arbetsgivare. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur kvinnliga chefer mitt i livet upplever balans i livet och vad arbetsgivaren, Halmstad kommun, kan erbjuda för att de skall uppnå balans. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och till grund för studien låg åtta djupintervjuer med kvinnliga mellanchefer. Enbart kvinnor valdes ut till studien eftersom kvinnor utöver sitt lönearbete traditionellt sett även antas utföra det mesta av hushållsarbetet.

Det är fler arbetande kvinnor och familjer där båda vuxna arbetar på arbetsmarknaden idag. Kraven har ökat eftersom de nu har ansvar gentemot både arbetet och familjen som kan vara stressigt att hantera. Syftet med denna undersökning var att undersöka vad en arbete/privatliv-balanspolicy kan inkludera i ett företags arbete för att underlätta för de anställdas Balans mellan arbetsliv och privatliv och om en sådan policy kan fungera som en förebyggande åtgärd för att minska de anställdas stress. Genom att intervjua fjorton anställda på ett multinationellt företag framkom att en arbete/privatliv-balanspolicy kan inbegripa ett flexibelt arbete. Eftersom de anställda hade en flexibel arbetsplats så kunde de undvika rollkonflikt och arbete/familj-konflikt.

En hel del tidigare forskning tyder på att ha en Balans mellan arbetsliv och privatliv är viktigt för att uppleva ett psykiskt välmående samt för att kunna prestera bra på arbetsplatsen. Då verkstadschefer på ett industriföretag genomgår ett stort förändringsarbete undersöktes hur fem manliga chefer upplevde sin balans mellan privatliv och arbetsliv. Delsyften med studien var att undersöka hur chefens roll i privatlivet påverkade balansen, i vilken grad stöd hemifrån påverkade balansen samt vilka konsekvenser en balans eller konflikt skulle kunna få. Studien genomfördes kvalitativt, med en semistrukturerad intervjuguide, där samtliga respondenter var påverkade av förändringsarbetet. Resultatet visade att det fanns verkstadschefer som upplevde en konflikt mellan arbetsliv och privatliv men även de som upplevde en balans.

En hel del tidigare forskning tyder på att ha en Balans mellan arbetsliv och privatliv är viktigt för att uppleva ett psykiskt välmående samt för att kunna prestera bra på arbetsplatsen. Då verkstadschefer på ett industriföretag genomgår ett stort förändringsarbete undersöktes hur fem manliga chefer upplevde sin balans mellan privatliv och arbetsliv. Delsyften med studien var att undersöka hur chefens roll i privatlivet påverkade balansen, i vilken grad stöd hemifrån påverkade balansen samt vilka konsekvenser en balans eller konflikt skulle kunna få. Studien genomfördes kvalitativt, med en semistrukturerad intervjuguide, där samtliga respondenter var påverkade av förändringsarbetet. Resultatet visade att det fanns verkstadschefer som upplevde en konflikt mellan arbetsliv och privatliv men även de som upplevde en balans.

Syftet med denna socialpsykologiska uppsats är att söka förståelse för intervjupersonernas subjektiva upplevelse av arbetslivet, samt hur de balanserar och förhåller sig till arbetslivet i relation till privatlivet. Studien baseras på intervjuer med två personer, varje deltagare har intervjuats vid två tillfällen. För att försöka förstå intervjupersonernas subjektiva upplevelser har begreppet möjlighetsrum använts. Möjlighetsrummet förstås som ett utrymme mellan arbetsliv och privatliv, som både kan expandera och kontrahera. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med utgångspunkt i Alfred Schütz (2002) resonemang om vetenskaplig tolkning av mänskliga handlingar.Studiens resultat bekräftar att individer har olika erfarenhetsförråd, vilka i sin tur fungerar som förkunskaper.

Detta är en empirisk studie som handlar om relationen mellan arbetsliv och privatliv. Det som beskrivs i studien är innebörden av att ha ett serviceyrke samt att arbeta på obekväma tider. Är de två sfärerna, arbetssfären och familjesfären, relaterade till varandra eller är de två helt skilda sfärer? Kan det uppstå konflikter mellan arbetsrollen och familjerollen?Syftet är att undersöka hur relationen mellan arbetsliv och privatliv fungerar för flygpersonal och butiksbiträden. Olika teoretiska perspektiv presenteras på aspekterna av samspelet av arbete och familj.

Syftet med denna uppsats är att studera förhållandet mellan hälsa och arbetsliv, och hur balansen mellan individ och arbetsmiljö påverkar stress och hälsa. Studien fokuserar på arbetsrelaterad stress och utbrändhet ur ett ledar- och ett medarbetarperspektiv. Arbetsrelaterad stress är ett fenomen som har vuxit sig till ett allvarligt problem, som medfört ökad sjukfrånvaro och ekonomiska konsekvenser för såväl företag som samhälle. Jag har studerat symtom på stress, stresshantering och hur arbetsrelaterad stress och utbrändhet kan förebyggas inom organisationer. Studien grundas på en fallstudie på Luleå tekniska universitet.

This qualitative study treats the construction and maintenance of balance between work and private life and how flexibility in the workplace is perceived. The study was conducted using semi-structured interviews and these have been conducted in five large companies around Gothenburg. The analysis and results are based on the phenomenographic method approach and the final results were four themes: Balance, Flexibility, Combining family and work and lifelong learning with related subcategories. The result shows that the construction and maintenance of balance between work and personal life is something that is tied to the indi-viduals and the current situation in life. Two of the most common strategies to maintain a dis-tinction proved to be planning as well as other activities, in order to move the focus away from the work.

A1224SammanfattningDenna undersökning syftar till att beskriva anställdas individuella syn på balans mellan privat - och arbetsliv samt utreda vilka möjligheter och hinder som finns för att åstadkomma balans. I undersökningen har en cirkelmodell använts för att definiera balans. Modellen innefattar tre olika cirklar där jag, arbete samt familj/annat socialt sammanhang är komponenter. I teoriavsnittet nämns ett flertal faktorer som bidrar till eller hindrar skapandet av balans. För att kartlägga en idealbild av synen på balans är en förstudie genomförd med företagscoachen Karin Tenelius.Det företag som undersökningen är gjord på är Länsförsäkringar Uppsala.

Många företag uttalar att personalen är dess viktigaste resurs. För att stimulera denna resurs krävs det ett långsiktigt friskvårdsarbete. Medarbetare som mår bra presterar bättre vilket leder till att även företaget mår bättre. En ökad hälsa hos medarbetarna ökar deras produktivitet och bidrar till att företag blir mer lönsamma. Kunskapsintensiva företags medarbetare är väldigt medvetna om vad de vill ha från sin arbetsgivare och det är viktigt för arbetsgivarna att erbjuda de friskvårdsaktiviteter som efterfrågas av medarbetarna för att i fortsättningen anses vara en attraktiv arbetsgivare.

Negativöverspridning från arbetsliv till privatliv och från privatliv till arbetslivuppkommer när beteenden, humör, stress eller känslor från den ena sfären på ettnegativt sätt påverkar den andra sfären. Denna uppsats har en kvalitativ ansatsoch undersökte lärares upplevelse av negativ överspridning mellan arbetsliv ochprivatliv och tvärtom. Respondenterna var 16 lärare inom grundskola ochgymnasieskola som förde dagbok kring negativ överspridning. De typer av negativöverspridning som nämndes oftast var 1) hög arbetsbelastning, 2) tankar ellerkänslor som stör, 3) trötthet, 4) problem med andra människor samt 5) problemmed maskiner. Resultatet visade att respondenterna rapporterade mer negativöverspridning mellan arbetsliv och privatliv än tvärtom.

Syftet med denna studie var att studera kvinnliga juristers syn på balans mellanarbete och privatliv. Forskningsfrågor som använts är bland annat hur balansmellan arbete och privatliv ser ut hos juristerna, hur de sätter gränsermellan arbete och privatliv, men också om strategier används, både från företagensoch individers sida, för att få en bättre balans mellan arbete och privatliv.Gruppen som undersökts var fem kvinnliga jurister som samtliga arbetarpå advokatbyrå. De är i varierande åldrar med olika befattningar, hararbetat olika länge inom branschen samt har olika familjesituation. Studienbaseras på kvalitativ metod och information om studien skickades ut tillgruppen där etiska aspekter beaktades både vid det tillfället och under intervjuernasgång. Intervjuer genomfördes sedan med personerna utifrån en intervjuguide,materialet sammanställdes och organiserades i teman.

Syftet med denna socialpsykologiska uppsats är att söka förståelse för intervjupersonernas subjektiva upplevelse av arbetslivet, samt hur de balanserar och förhåller sig till arbetslivet i relation till privatlivet. Studien baseras på intervjuer med två personer, varje deltagare har intervjuats vid två tillfällen. För att försöka förstå intervjupersonernas subjektiva upplevelser har begreppet möjlighetsrum använts. Möjlighetsrummet förstås som ett utrymme mellan arbetsliv och privatliv, som både kan expandera och kontrahera. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med utgångspunkt i Alfred Schütz (2002) resonemang om vetenskaplig tolkning av mänskliga handlingar.Studiens resultat bekräftar att individer har olika erfarenhetsförråd, vilka i sin tur fungerar som förkunskaper.

Människan som lever i dagens samhälle och är verksam i arbetslivet har inte kunnat undgå den ökade kommunikationen som skett med den ökade tillgängligheten som följd. Detta är något som vi menar påverkar upprätthållandet av balans. Vår förförståelse sade oss innan denna undersökning genomfördes, att det är svårt för småföretagare att upprätthålla balans mellan arbetsliv och övrigt liv. Vi var därför intresserade av att göra en studie för att ta reda på hur detta såg ut, och vi valde att genomföra en kvalitativ undersökning för att få en inblick i detta.Undersökningens syfte var att ta reda på hur balansen såg ut mellan arbetsliv och övrigt liv hos manliga småföretagare som helt eller delvis lever självständighetens livsform?Självständighetens livsform är ett begrepp som ingår i livsformsteorin.